Hem och nyheter - Stefan Jonasson

Hej & Välkommen!

SJYST Bygghantverk & Byggnadsvård AB arbetar med trä-, timmer-, och stolpverksbyggnationer. Utför byggnadsvård inomhus likväl utomhus från "topp till rot" som restaurering och renovering men även rekonstruktion och nybyggnation. Inriktningen ligger på trä som material men vi arbetar även med andra material som lera, sten, tegel & bruk och strå som hör äldre byggnationer till. Företaget förespråkar miljömässigt hållbart byggande med beprövade material och metoder. Verksam främst i södra Sverige med, för tillfället, utgångspunkt i Mariestad. SJYST Bygghantverk & Byggnadsvård AB samverkar med andra företag inom branschen, antingen som gemensam utförare/delad entreprenör eller som underentreprenör. Företaget är medlem i nätverken Hållbara Hem och Stolpverk Norden och samverkar med nätverket Traditionsbärarna.

Kolla runt på vår hemsida och få ett axplock av vad vi sysslar med eller kan hjälpa er med. Tveka inte att ta kontakt, oavsett om ni hittar det ni söker eller undrar över något.

Väl mött!

SJYST Bygghantverk & Byggnadsvård AB

Nedan följer lite av vad som har skett...

Renovering av fönsterbågar och mittposter, samt ny karm. Fönsterpartiet tillbaka på sin ursprungliga plats. Drevat med mossa och nya träomfattning som panel, droppnäsa och fönsterfoder. Klicka på bilden för förstoring

Byggnadsvårdrapport avseende panelning av timmervägg, Hösten 2017. Utfört av SJYST Bygghantverk & Byggnadsvård AB samt Timmerbjörn, Traditionsbärarna.

Inledning

Byggnadsvårdsrapporten är tänkt som en verifikation för vad som är gjort med byggnaden och utgör en del av dess historia och är tänkt att följa fastigheten för kommande generationer och ägare.

Beskrivning av projektet

Magasinsbyggnad uppförd under 1800-talets andra hälft, placerad på fastighetens innergård i norr sydlig riktning. Berörd timmeryttervägg angränsande mot grannfastighetens innergård. Byggnaden var uppförd med 5”-6” liggtimmer. Timmerväggens totala längd är ca 27m och dess höjd är ca 6-7 m. Berörd väggyta är ca 23 m lång och knappt 4m hög. Byggnadens övre del är panelad med smal pärlspont sedan tidigare och ca 4 m i ytterväggens nordligare del, motsvarande grannfastighetens gavelvägg, är reveterad.

Bakgrund

Ca 2/3 räknat nedifrån av timmerbyggnadens vägg har varit opanelad sedan uppförandet. Övre del resterande 1/3 har sedan tidigare panelats med smal pärlspont. Den opanelade timmerväggen har lett till att väggen har blivit påverkad av väder och vind, som har nött den och orsakat mer eller mindre rötskador i timmerväggens yttre skikt. Vissa partier har varit mer utsatta än andra. En del av byggnadens nedre parti har bytts tidigare, troligtvis av samma orsak. Här har inte liggtimmer ersatts med liggtimmer utan man har ställt stående timmer på syllstocken, likvärdig dimension och timret har dymlats ihop. Berört parti motsvarar knappt halva byggnadens längd. Det berörda områdets placering är bakom intilliggande fastighetens timmeruthus. Avstånd mellan byggnadsväggar under 1m, drygt halvmetern.

Dessutom har angränsande byggnad på grannfastigheten tidigare saknat vattenuppsamlingsdon, som hängrännor och stuprör. Det har gjort att berörd fastighet har på ett parti om ca 2 kvm yttervägg och ca 1 kvm innervägg har fått avsevärda rötskador, eftersom skadan har uppstått vid en knutkedja där ytterlångvägg har mött innertvärvägg. Detta upptäcktes och blev mer klarlagt när panelningen av timmerväggen hade påbörjats. Samråd gjordes med beställare. Slutsatsen blev att utföra timmerlagning, eftersom det saknades spikfast virke för panelen. Fler orsaker till slutsatsen var att rötskadan hade uppstått vid ett möte mellan ytter- och innervägg. Följaktligen var knutkedjans nedre del rötskadad. Byggnadens konstruktion och dess hållfastighet för drag och tryck var genom detta nedsatt. Detta skulle komma att falla på panelen om det inte åtgärdades. Samt att utföra det nu innan panelning skulle kostnadsbespara än om det skulle behöva göras i framtiden.

Samtliga bilder är tagna av och byggnadsvårdsrapporten är gjord av Stefan Jonasson, SJYST Bygghantverk & Byggnadsvård AB.

Nedan följer en del av hantverkarens dokumention över arbetet, en bildserie med tillhörande beskrivning. Klicka på de enskilda bilderna för förstoring.

Bild 1. Till vänster den berörda timmerväggen innan panel, sedd i dess längdriktning. Till höger detaljbild av timmerväggen.

Bild 2. Närbild av virkets som användes till panel. Furubrädorna som användes till bottenbrädor var topp- till rotsågat av Häggetorpssågverk i Tibro. Trädens växtplats Hökensås. Kvalitén var bra. Generellt sätt stor del kärnämnen och hög andel fetved. Locken som användes var 6” furubrädor. Bottenbrädan spikades med 5” galvade spik och locken med 4” galvade spik. Där det inte gick att komma åt att spika pga av att det var för trångt, fick skruv användas.

Bild 3. Påbörjad panelning av nedre delen av timmerväggen. Sett från två olika håll.

Bild 4. Det rötskadade partiet på timmerväggen. Sätt från olika håll. Den satta bottenbrädan av panelen syns till höger i båda bilderna. Upp till höger i vänster bild, röd pil, syns slutet på hängrännan, som tidigare har saknats och orsakat rötskadan.

Bild 5. Till vänster rötskadan sett från insidan. Till höger rötskadade tvärväggen sett utifrån. Plåtar hade spikats för som skydd.

Bild 6. Den påbörjade timmerlagningen. Syllstocken fick skarvas med ett snedblad åt båda hållen, som dymlades med fyra trädymligar 1” tjocklek. Sedan fick olika skarvar göras för att optimera det hållfasta materialet att kunna skarva nytt timmer i men samtidigt minimera borttaget av originaltimret och begränsa timmerlagningen pga att det befintliga timret var ansatt av div. nedbrytning. Timmerstockarna fick dimensioneras, vilket gjordes med yxa. Stor del gjordes med handverktyg men motorsåg användes också.

Bild 7. Bild på några av diverse olika skarvar som fick göras. Bild till vänster visar skarvstock som ska ligga i ytterväggen. Den visar en laxknut som ska timras ihop med tvärväggen. Knuten med lutande plan/laxknuten är gjord som originalknutarna i knutkedjan. Originalknutarna var också dymlade. Detta gjordes också där det gick att komma till. Alternativt spikades en 6” smitt spik i knuten eller i skarven. Detta förfarande användes eftersom det även hade gjorts på olika ställen vid timmerbyggnadens uppförande. Bilden uppe till höger visar stående bladskarv som användes för att skarva i befintlig vägg med två dymlingar. Bild nere till höger skarvstock i tvärvägg med liggande bladskarv i bakkant.

Bild 8. Panelningen gjordes från två håll pga närheten till intilliggande byggnader och pga av den pågående timmerlagningen. Panelen skarvades ungefär på mitten av panelbrädans längd. Panelväggen fick brytas för att klara väggens olika skevheter och utbuktningar i lod, samt utstickande knutkedjor och ändar på befintliga gängstänger. Överst sattes en droppnäsa uppemot befintlig pärlspontspanel i ca 15 graders lutning. Panelbrädorna sågades också i 15 grader i ovankant för att ansluta tätt till droppnäsan och likvärdigt i nedre ändan för att där skapa en droppnäsa.

Bild 9. Färdig panelad timmervägg.

Bild 10. En ”tidslucka”, ett fönster mot förr gjordes för att kunna se den vackra timmerväggen och dess patina med diverse verktygsspår och detaljer som kan ses och där utförarna av arbetet kunde signera arbetet.